min tur
det ekar innanför vävnaderna efter dig
rösten som jag låter lova mig hela världen
den enda rösten som inte rinner av mig
stora drömmar och hud mot hud
vi är för starka färger i världen för att någonsin måla över
därför jag flyttar mina gränser
därför jag ramar in vår kärlek i skyddsglas när det haglar motsägelser
tappat språket
mitt hjärtas magiker
finding myself waiting for something that never comes
minfina
om och om och om igen
Vaknar med tårar som väntar på att få
slicka mitt smutsiga ansikte rent
Innanför bröstkorgen fortsätter den nergångna äckliga känslan
att expandera
Jag brister
likväl är det bara det salta vattnet från ögonvrån som flyter ut ur sprickorna
Skyller inte längre på någon annan än mig själv
Hanterandet, något jag ännu inte förkunnat
det betyder bara
med dig
På varsin sida av den immiga busskuren
följde vi varandras fingrar
Det blir en karta över ett magiskt tidsfördriv
Det har aldrig gått såhär fort
Hjärtan trummar i otakt
och jag försöker greppa hur jag blev din
Benen är lika darriga som marken känns
Vill vara här