rymdblomma

    

jag ser det bara inte just nu

du måste komma ikapp

visa mig

se mig

jag behöver dig

 

Snurra hatten och höj glaset

Vi slåss till slutet

Vilken axel ska jag lyssna på

när du tittar sådär på mig

Pudrar spontaniteten

 

Har det redan svalnat?

Är detta skvallerbyttornas material?

Kommer något gå sönder om jag inte fortsätter?

Pirr byts ut till frågetecken

Leendet som blir det som förväntas av en

Blir tänderna gula om det inte är ett äkta leende?

ballonger uppblåsta på orealistiska förväntningar

 

nästan likgiltig

sluta promenera på mitt skallben

När byttes fräknarna ut

till salt till sår till likgiltighet

Vill bara minnas allt fint

men något gift börjar sprida sig

långsamt och smygande

Skapar dendär beskyddande hinnan

kring hjärtat

Vill minnas när skratt som blir till gråt som blir till skratt

 

när det var vi och dom, alltid vi och dom

när vi blandade vår humor till en

när vi levde på den franska balkongen och rökte hela nätterna

när du visade dig sårbar

när vi var synska och synkade

när vi tröstade varann

när vi räknade dagarna vi var ifrån varann

 

Mitt försök att komma vidare 

föder syrlighet som letar sig in i sprickorna

men kanske sprickorna också är värdefulla

eller värdelösa

eller

 

 

vad hände med hon med luggen

vad hände med ögonen

blicken nedanför luggen

och hjärtat det stora hjärtat

som ibland tyngde dig 

så du vek dig dubbel

jobbade ihjäl dig

stängde alla dörrar

hur ska vi göra med mina saker

som finns kvar hos dig

åkte långt bort och växte ifrån mig

tror du

jag tror du vuxit ikapp mig

ändå är din tystnad barnslig

 

 

Det har aldrig gått såhär fort
såhär fort att vänja sig
Soltimmarna fyller håligheten som generöst regn
Helt plötsligt kom ljuset och alla tidiga fåglar kan pusta ut

jag pustar ut tillsammans med dem
Stark i solen
Rastlös när jag ingen har tid att dela den med mig

Varje skymning blir som en slöja av vemod
Varje solnedgång kräver några timmars mental förberedning
Skuggorna suckar och jag vill inte vara med längre

 

Solens strålar är min kärlek som om natten blir till min

olyckliga kärlek

Man blir ju svältfödd i snöstormen och blicken ner i marken

Marken som inte syns