bara
Jag måste nog vidga mitt tunnelseende nu snart. Det börjar liksom bli ogenomträngligt. Jag lyssnar på allt ni har att säga. Om samhället, djuren, människosläktet, döden, livet. Jag lyssnar. Men jag är så övertygad av det resultat år av analytiskt garn faktiskt skapat. Utan andras ord och uttryck utifrån så hade inte just dessa ord kommit från just mig just denna dag.
Så jag slåss litegranna för att hålla dörren öppen. Men det är obehagligt när det finns så mycket kyla som kan ta sig in. Fast, utan kyla hade man inte vetat vad värme var.
Lite som att man ätit kunskapens giftiga äpple och det hunnit fördelats innan man kom på att man ville spy upp det igen. Hallå. Äpplet är surt och ruttet och skadat ibland. Kanske oftare än ibland. Men där emellan så är det friskt och saftigt och alldeles utsökt. Varje skörd kan inte ge den frukt man önskat.
Så jag slåss litegranna för att hålla dörren öppen. Men det är obehagligt när det finns så mycket kyla som kan ta sig in. Fast, utan kyla hade man inte vetat vad värme var.
Lite som att man ätit kunskapens giftiga äpple och det hunnit fördelats innan man kom på att man ville spy upp det igen. Hallå. Äpplet är surt och ruttet och skadat ibland. Kanske oftare än ibland. Men där emellan så är det friskt och saftigt och alldeles utsökt. Varje skörd kan inte ge den frukt man önskat.
Kommentarer
Trackback
