nära en minut
Fast du inte längre kunde se mig i ögonen så befann jag mig i den jävla lägenheten månad efter månad, där allt jag kände studsade högt och synligt mellan de fyra vita väggarna. Det blev ett bakgrundsbrus som alla trodde hörde platsen till. Men bruset tillhörde dig och mig.
Blott en enda utomstående hörde det eviga bruset, och skrev vad han såg. Tack för att du satte ord på tillvaron.
Blott en enda utomstående hörde det eviga bruset, och skrev vad han såg. Tack för att du satte ord på tillvaron.
Nyansen
Det stillastående hjärtat och dess nyanser,
en vitgrå strimma emellan hennes flätade hårlock
binder samman min ångest, och marken under mig skiftar.
För längesedan, vidare bortglömda gator och en undanskymd skog,
den cirkulerande månen och dess ärkefiende, uppenbarar sig
ett trånande jag aldrig någonsin kunnat föreställa.
Och längtan jag förnimmer är allt utom transparent.
Som fallande löv skapar en monokrom bild,
illustrerar den vår sammanstrålning, våra mötande ögonkast.
Ty ännu tvinnas vi ihop, mil ifrån varandra,
och knuten vi senare knåpar, skall ge oss allt vi åtrått.
Det stillastående hjärtat och dess nyanser,
en vitgrå strimma emellan hennes flätade hårlock
binder samman min ångest, och marken under mig skiftar.
För längesedan, vidare bortglömda gator och en undanskymd skog,
den cirkulerande månen och dess ärkefiende, uppenbarar sig
ett trånande jag aldrig någonsin kunnat föreställa.
Och längtan jag förnimmer är allt utom transparent.
Som fallande löv skapar en monokrom bild,
illustrerar den vår sammanstrålning, våra mötande ögonkast.
Ty ännu tvinnas vi ihop, mil ifrån varandra,
och knuten vi senare knåpar, skall ge oss allt vi åtrått.
Kommentarer
Trackback
