rymdblomma

Jag lämnar ansvar och tänker på mig själv för en stund istället. Jag tänker för mycket på mig själv, men sätter inte mig själv i första hand. Mest förnedrande frågor, varför jag gör på vissa sätt o.s.v.
Helt plötsligt så vänds saker upp&ner och jag är frustrerad över hur någon kan ha ljugit och behandlat någon på ett särskilt sätt. Mitt min förundran och äckel så inser jag att jag är precis likadan. Inte den mest glädjande insikten jag fått på länge direkt.

Jag vill bli ompysslad och omplåstrad och jag vill ta hand om någon, alla får ta hand om någon så blir alla omhändertagna. Så skulle världen fungera. Varför har ingen tänkt på det förut? Jo, för att alla är för upptagna med sig själva och ingenting fungerar långsiktigt längre, eller om det någonsin gjort det.

Vi flyttar till frankrike och blir hungriga på livet och kommer tillbaka till en plats vi kallar hem och tycker att borta bra, men hemma bäst. Men aptiten för vardagen är för liten och nyfikenheten för nya platser likaså.

Du&jag&hundarna i Solna. Jag tar med hammare och....................................................... whatever. PUSS

Ä
Ä
Ä
Ä